Jack Dalton Orchestra är kanske Finlands svar på Håkan Hellström, honom vi hatar att älska och älskar att hata. Släng med lite Moneybrother, storbands-feelgood-soul och en ordentlig dos country. Gruppen har nu funnits i två-tre år och är, utgående från den korta pratstund jag hade med tre av medlemmarna för en tid sen, ett hopkok av bekanta musiker från olika konstellationer, främst i Österbotten.
- Vi spelade in vår första LP före vi hade vår första keikka. Det var en ganska lång process, eftersom vi då inte alls visste hur vi skulle låta.
Den insikten kom först på sommaren 2007, då bandet tog med blåsare i truppen.
- Då fattade vi att det är det som är grejen.
En av väckarklockorna var då Moneybrother spelade i Jeppis. Stort hjärta och stor smärta och naiv popmusik. Då bestämde sig kärntruppen för att samla ihop ett stort gäng och spela in nånting stort och mäktigt.
Själva säger medlemmarna att de har blivit beskrivna som soulrock och bigbandpop. Influenserna kommer från 70-talet, från grupper som Bossen Springsteens E-Street Band och The Band, grupper som är kollektiv snarare än klassiska rockbandskonstellationer. Idén är att alla ska dra sitt strå till stacken och skriva låtar.
- Alla har sin plats i bandet, och så är vi alla väldigt organiserade. Det skulle inte fungera annars.
Det är liksom inte kollektiv på ett "hippigt" och flytande sätt, framhåller gänget.
Musiken ska vara organisk, och "på riktigt" är ett uttryck som används ofta under intervjun. Och det verkar finnas intresse. Trots att det inte finns cd-skivor att köpa. Petter Näse förklarar varför skivorna bara finns på vinyl eller att downloada.
- Det är bara fakta, att om man ger ut skivor själv är ingen intresserade av cd-skivor. De som är verkligt intresserade köper vinylen.
- Och downloadandet fyller i dag samma funktion som cd-skivorna, fyller Janne Hyöty i.
Men också radion har nappat, och till exempel YleX har spelat Jack Dalton Orchestra.
