Själv beskriver Gregge musiken som progressiv rock, åt det rockigare hållet.
- På senare tid har vi dessutom börjat låta allt mer som krautrock. Men musikens rötter ligger ändå i den gamla svenska proggen, förklarar han.
- Det fanns egentligen två olika typer av progg i Sverige på 70-talet. Det var Göteborgsproggen och Stocksholmsproggen. Och Stockholmsproggen, som vi tar influenser från, var punkigare och råare.
Det fanns en tid då man hörde talas om ett okänt band och i hälften av fallen fick svaret att det var "något av Gregges projekt". Han är också den första att medge att han i tiderna hade en uppsjö av olika projekt. Det är det ändå slut med nu, menar han.
- Just nu har jag fyra band och inget av dem är projekt. De är alla band.
- På senare tid har vi dessutom börjat låta allt mer som krautrock. Men musikens rötter ligger ändå i den gamla svenska proggen, förklarar han.
- Det fanns egentligen två olika typer av progg i Sverige på 70-talet. Det var Göteborgsproggen och Stocksholmsproggen. Och Stockholmsproggen, som vi tar influenser från, var punkigare och råare.
Det fanns en tid då man hörde talas om ett okänt band och i hälften av fallen fick svaret att det var "något av Gregges projekt". Han är också den första att medge att han i tiderna hade en uppsjö av olika projekt. Det är det ändå slut med nu, menar han.
- Just nu har jag fyra band och inget av dem är projekt. De är alla band.
År 2006 spelade Söder om
Söder in sin första demo, den trycktes bara i promo-syfte i
70 exemplar. Sen dess har bandet spelat en hel del konserter, och
Gregge själv menar att uppmärksamheten har varit hyfsad,
bland annat har man spelat som förband åt Radiopuhelimet.
Just nu arbetar bandet på sin första riktiga skiva.
- Vi har hållit på med det länge redan. Och det tar säkert ganska länge ännu. Men det är åtminstone planerna för den närmaste framtiden. Skivan. Och mera keikkor.
- Vi har hållit på med det länge redan. Och det tar säkert ganska länge ännu. Men det är åtminstone planerna för den närmaste framtiden. Skivan. Och mera keikkor.
Text & foto: Humppe